HWC HitMe

Lektion 1

Om du inte �kt telisar tidigare, b�rja inte nu. Om du har f�rm�ga till sj�lvst�ndigt t�nkande och ambitioner att bli en v�rdig, kanske till och med beundransv�rd, m�nniska v�lj ist�llet MONOSKIDAN som ditt vapen i branten.

Du som redan �ker telisar, t�nk om. Ett byte fr�n dubbla skidor med l�sa h�la till EN bred fin skida, med stabila pj�xor fast och parallellt med skidan f�rankrade d�ri. MONOSKIDAN �r, har alltid varit, och kommer alltid att vara valet f�r de radikala och t�nkande �karna.

F�r er som vet med er att ni har en svag egen vilja och g�rna vill sm�lta in bland andra wannabees, ni som inte �r vana att styra era egna liv f�r att ni varken kan eller v�gar f�rs�ka, f�r er finns det trots allt ett litet hopp. �ven i detta bottenslam finns det n�mligen gradskillnader i l�ghetenen. �ven bland er som trots allt insisterar p� dubbla skidor med l�sa h�lar kan r�tt �kstil och teknik inneb�ra ett steg upp mot helheten. F�r er kommer h�r n�gra tips och r�d.

F�r det f�rsta, i regel b�r man alltid �ka fort. Att g� ner i �ggst�llning eller telemarkens motsvarighet, snakeposition, �r alltid r�tt. Snakepositionen behandlas n�rmare i lektion 2.

Om man av n�gon anledning beh�ver avvika fr�n ett rakt sp�r ned i fallinjen och sv�nga finns det �ven h�r vissa grundregler. F�r det f�rsta �r inte sv�ngen att medel f�r att sakta ned. Sv�ngen anv�nds f�r att transportera sig i sidled mellan olika falllinjer. Om �kningen f�retas i pist kan sv�ngen �ven anv�ndas som metod f�r att f�lja pisten om pisten sv�nger. I vissa fall kan �ven sv�ngen vara ett medel f�r att unvika kollision med fasta eller r�rlig f�rem�l som till exempel resturanger, klippor, barn, pistmaskiner och helikoptrar.

Sv�ngar skall alltid vara av sk�rande typ. Det betyder att hela skidans l�ngd skall f�lja det cirkelb�gsformade smala sp�r som den inre st�lkantens fr�mre del ristar i sn�n. Detta skall g�lla b�da skidorna. Det �r mycket viktige att skidorna aldrig tv�rst�lls eftersom detta ob�nh�rligen leder till l�gre fart och en slapp, still�s och helt meningsl�s �kning. Eftersom sv�ngen i alltid har som m�l att flytta �karen i sidled skall man alltid l�gga p� ordentlig kantning s� att kraftiga centripetalkrafter uppkommer. Detta betyder inte bara att sidof�rflytnignen sker snabbare utan ocks� att man f�r mer skjut ur sv�ngen samt att sannolikheten att sk�ret omvandlas till sladd i h�ndelse av isf�rekomst minimeras. Observera att om underlaget �r l�st och djupt �r viss tv�rst�llning oundvikligt. �ven h�r skall dock alltid maximal fart efterst�vas. Mer specifika tekniktips i �mnet sv�ng kommer i lektion 2.

Jag vill h�r passa p� att varna f�r skidor av s� kallad carving-typ. Dessa skidor har en kraftigare markerad midja och genererar d�rf�r en sv�ng med mindre radie. Mycket f� telemarks�kare har den teknik och styrka som kr�vs f�r att kunna h�lla ett sk�r p� en s�dan skida n�r den kantas ordentligt. Till r�ga p� allt �r m�nga carvingskidor byggda f�r att till och med kantas mer �n motsvarande skida av icke-carvingtyp. Det �r som sagt mycket viktigt att alla sv�ngar sker med mycket kantning och f�ljaktligen en kraftig lutning av kroppen in i sv�ngen.

Avancerade �kare som beh�rskar h�g fart och sk�rande sv�ngar kan prova skidor med mer sk�rning allt eftersom tekniken utvecklas. En intressant not �r h�r att skidans sk�rning har mindre betydelse i telemarks�kning �n i �kning med h�len fast monterad. Detta beror p� vissa �ktekniska detaljer som jar inte tar upp h�r och nu. Andra saker att t�nka p� �r att mjukare carvingskidor av fri�kningstyp blir l�ngsammare �n rakare/h�rdare skidor. Det �r helt enkelt s� att man trycker igenom skidan f�r h�rt s� att den "sk�r fast" och d�rmed bromsar. Dessutom �r i regel isgreppet s�mre p� carvingskidor.

Personligen rekomenderar jag skidor av modern storslalomtyp. D�liga �kare kan i princip k�ra p� vilken skida som helst. Ofta �r det en f�rdel att k�pa "vanliga" slalomskidor eftersom dessa i regel �r billigare f�r motsvarande kvalitet. F�r de �r en ca 3 �r gammal fri�kningskida (ej carving) i ca 195-205 cm l�ngd (herrar 70 kg) ett bra val. I och med carvingtrenden kan s�dana skidor f�s f�r en spottstyver om man hittar dem. F�r avancerade �kare �r butiksversionerna av storslalomskidor av klassisk typ mycket bra till telemark. N�gra m�tt att g� efter kan vara 195-200 centimeters l�ngd och en 92-63-82 sk�rning. Instisterar man p� carving b�r man f�r pist�kning v�lja en sk�rning runt 98-63-87 och en l�ngd p� drygt 190 cm. �ven f�r snabb offpist�kning fungerar storslalomskidorna bra men f�r slavar under modepiskan finns fina lite bredare skidor runt 105-70-92. F�r de som liksom jag rippar ordentligt och klarar att l�gga lite kraft p� prylarna funkar �ven moderna fet-skidor bra, med m�tt i stil med 118-83-105.

Ofta monterar man plattor mellan bindning och skida. Cirka 25mm h�jd tycker jag fungerar bra. Jag tar inte upp detta �mne mer h�r.

Jag vill till slut passa p� att varna f�r att vissa svenska publikationer sprider desinformation i samband med bland annat tester av telemarksskidor. Vissa p�st�r att skidor av carvingtyp fungerar b�ttre f�r det stora flertalet �kare. Det �r, som ni f�rhoppningsvis nu f�rst�tt, helt felaktig. Det enda som carvingskidor g�r b�ttre (f�rutom f�r riktigt duktiga �kare) �r att de HINDRAR �karna att utveckla en bra teknik och ett riktigt sk�r.

T�nk nu igenom detta ordentligt s� att ni �r redo f�r lektion tv� som behandlar stil och attityd och ger n�gra tekniktips.

Copyright 1999-2001 HWC HitMe

INTRO.

LEKTION 2. Stil, attityd, tekniktips och inst�llning av inst�llningen.

HEM